Equestrian.nu

Utbildningsskalan

I veckan var jag på en clinic med Jennie Larsson, JL Dressage,  www.jldressage.se. För den som inte känner till Jennie Larsson är hon landslagsryttare, Diplomerad Beridare och C-tränare i Dressyr. Hur som helst, Jennie Larsson visade ekipage från lätt klass till Grand Prix och visade på olika rörelser i hästens utbildning.
Hon nämnde att alla måste ha koll på utbildningsskalan. Och då kände jag, att det är klart, polletten föll ner.
Jag kan inte hoppa över något, varken uppsuttet eller i tömkörningen.

Utbildningsskalan finns beskriven på flera olika sajter om man googlar.
Det här är kortfattat vad den innebär enligt sajten http://elinhannu.se

Inom dressyrvärlden talas det ofta om den tyska utbildningsskalan som innefattar takt, lösgjordhet, stöd, schwung, rakriktning och samling.

Utbildningsskalan har utvecklats i syfte att bevara den klassiska dressyrens principer, och skall under utbildningen av hästen verka som en god vägledning. Utbildningsskalan är ett sätt att åskådliggöra vilka pusselbitar som måste finnas på plats för att hästen skall kunna utföra det ryttaren vill. Denna utbildningsskala bygger på ren logik och innebär att först när hästen är redo, går ekipaget vidare till nästa steg i utbildningsprocessen.

A) Den unga hästen måste gradvis vänja sig vid att bära ryttaren med bibehållen takt och balans i alla gångarter och att acceptera ryttarens inverkan utan att bli spänd. För att skapa ett bra utgångsläge fokuserar man därför under den första utbildningstiden på de tre första stegen. Att utveckla en mjuk och stabil kontakt och få hästen att bjuda framåt för de framåtdrivande hjälperna är det huvudsakliga målet.

B) När hästen rör sig balanserat kan man utveckla påskjutskraften, förmågan att producera kraft med bakbenen. Tempoväxlingar och övergångar gymnasticerar och stärker muskulaturen. En förutsättning för att utveckla schwung är att hästen arbetar i en ändamålsenlig form genom ryggen som då fungerar som en brygga mellan fram- och bakdel.

C) När hästen arbetar mer liksidigt och rör sig med schwung kan bärkraften utvecklas. Kraven på att hästen ska sätta under sig bakbenen ökar, hästens muskulatur stärks, och resultatet blir att framdelen avlastas och blir lättare.

 

utbildningsskalan

 

Jennie Larsson visade på flera ekipage, att om inte takten fanns där så kunde man inte arbeta vidare förrän den fanns. Sen var det lösgjordheten och kontakten. Och väldigt väldigt tydligt med sista steget, samlingen, när hon visade på ett grand prix-ekipage, hur passage, piaff och piruetter utfördes och vad det innebär.

Nu föll allt på plats, inget nytt egentligen, men en väldigt bra clinic, som gick rakt in i hjärtat samtidigt som i huvudet. Nu är det bara hem och träna. Otroligt inspirerad och glad över att förstå, se och känna på samma gång.